Vigsel

Täby Kyrka (ca 4 km)

Den nuvarande vitputsade gråstenskyrkan byggdes vid mitten av 1200-talet. Då murades en runsten in i väggen, väl synlig för dagens besökare. Någon gång mellan åren 1425 och 1460 fick kyrkan ett vapenhus.

På 1480-talet försåg Albertus Pictors verkstad väggar och valv med målningar. Valven har aldrig varit överkalkade och de räknas till Albertus Pictors kvalitetsmässigt förnämsta målningssviter. Det mest kända motivet av Täbymålningarna, Döden spelar schack med en riddare, finns i västvalvet.

Albertus Pictor hette egentligen Albertus Immenhusen och tros ha invandrat från Tyskland.
Under senare delen av medeltiden kom han att bli en av Sveriges mest framstående målare. Hans konst finns bevarad i flera kyrkor runt om i landet, främst i Mälarlandskapen.

Täby kyrka ligger i Täby kyrkby och är en del av Täby församling som är en av Sveriges största.

S:t Olofs Kyrka (9,1 km)

S:t Olofs kyrka I flera decennier arbetade församlingsbor i Täby för att få en kyrka i Viggbyholm. Så fick man överta Kristinebergs kapell, som sedan 1929 hade fungerat som småkyrka i S:t Görans församling i Stockholm. Kapellet blev stommen till S:t Olofs kyrka, som ritades av Evert Milles. Bygget rymmer ett ljust kyrkorum med läktare och sakristia. I källarvåningen finns rymliga församlingsutrymmen. Namnet fick kyrkan efter den helige Olof, som antas vara Täby kyrkas skyddshelgon. Många av kyrkans inventarier är gåvor. Altartavlan är en oljemålning av Einar Forseth, som har framställt den uppståndne Kristus framför graven, med en knäböjande kvinna framför sig och med två änglar i bakgrunden. Träreliefen på läktaren föreställer kyrkomusikens skyddshelgon, S:ta Cecilia, omgiven av musicerande småänglar. Den är en modell till den relief, som finns i Sollentuna kyrka, och en gåva av konstnären, Axel Wallenberg. Under läktarbarriären hänger ett dubbelporträtt av Martin Luther och Philip Melanchton, Luthers medhjälpare. Det är en kopia på duk av en känd tavla från Lucas Cranach d y:s verkstad. Porträttet har uppenbarligen hängt i någon annan kyrka tidigare vilken är obekant. Enligt en inskription är den skänkt till "Kyrkian" år 1690 av Barbara Löök. Mitt emot varandra, på långhusväggarna, hänger två glasmosaiker, som är gjorda i Italien på 1700-talet. Motiven är Marie bebådelse respektive Jesu födelse. Ovanför altarfrisen står en silverskulptur som föreställer Guds lamm, Agnus Dei, liggande på en bok med sju obrutna sigill och omgivet av förgyllda strålar.

Markims Kyrka (18,5 km) Vallentuna

Markims kyrka ligger på en kulle i ett bördigt slättlandskap, som har varit bebott tidigt. Därom vittnar bland annat flera runstenar. Kullen var sannolikt kultplats under hednisk tid - här har bland annat funnits en offerkälla. Kyrkan uppfördes omkring år 1200 och bestod då av tre sammanfogade delar: rektangulärt långhus, kvadratiskt kor och halvcirkelformad absid, som avtar succesivt i längd, bredd och höjd mot altaret i öster. Dessa delar är bevarade och visar tydligt hur den klassiska, romanska landskyrkan kunde se ut i Norden. Vid mitten av 1400-talet slogs två tegel-ribbvalv i långhuset. Absidens hjälmvalv och korets tunnvalv är däremot ursprungliga. De är gjorda av gråsten, liksom 1200-talskyrkan i sin helhet.